Många som ska låna pengar eller teckna ett abonnemang undrar hur kreditupplysningar påverkar deras kreditvärdighet. UC är ett av de största kreditupplysningsföretagen i Sverige, och UC-kollen är en tjänst där privatpersoner kan se sin egen kreditinformation. Den här artikeln går igenom vad en egen kontroll faktiskt innebär, skillnaden mellan olika typer av upplysningar och vad som verkligen påverkar hur kreditvärdig man bedöms vara.
Vad är UC-kollen
UC-kollen är en tjänst som gör det möjligt att själv logga in och se vilken information som finns registrerad om en hos UC. Där syns bland annat betalningshistorik, eventuella skulder hos Kronofogden, tidigare kreditupplysningar och en beräknad riskklass. Syftet med tjänsten är att ge insyn i den bild som banker, långivare och andra företag ser när de gör en kreditprövning inför exempelvis ett lån, en leasingaffär eller ett hyreskontrakt.
Att använda UC-kollen innebär att man själv begär ut sin upplysning, till skillnad från när ett företag gör det i samband med en ansökan om kredit. Den skillnaden är central för att förstå hur kreditvärdigheten påverkas.
Skiljer sig egna och externa upplysningar
En vanlig missuppfattning är att varje gång någon tittar på kreditinformationen sänks kreditvärdigheten. Det stämmer inte rakt av. UC skiljer mellan upplysningar som en person själv beställer om sig själv och upplysningar som görs av ett företag i samband med en kreditansökan.
När man själv loggar in i UC-kollen och tittar på sin egen information räknas det inte som en extern upplysning i kreditvärderingssammanhang. Det påverkar inte kreditvärdigheten och syns inte för andra långivare som en ansökan om kredit. Det är alltså möjligt att kontrollera sin egen status regelbundet utan att det slår igenom på score eller riskklass.
Situationen är en annan när ett företag gör en så kallad kreditupplysning i samband med att man ansöker om ett lån, ett kort eller ett abonnemang med startavgift. Den typen av upplysning registreras och kan i vissa fall synas för andra aktörer som gör en ny kontroll inom en viss period. Ju fler sådana upplysningar som görs inom kort tid, desto mer kan det tolkas som att personen aktivt söker mer kredit än vanligt, vilket kan uppfattas som en riskfaktor av vissa långivare.
Vad som faktiskt styr kreditvärdigheten
Kreditvärdigheten bygger på en sammanvägning av flera faktorer, inte enbart antalet upplysningar. Bland de mest tungt vägande finns betalningshistorik, alltså om räkningar och avbetalningar har skötts i tid, samt om det finns registrerade betalningsanmärkningar. Andra faktorer som vanligtvis vägs in är:
- Inkomst och anställningsform, som ger en bild av återbetalningsförmåga.
- Befintliga skulder och krediter, inklusive hur stor del av tillgänglig kredit som redan är utnyttjad.
- Folkbokföringsadress och boendeform, som i viss utsträckning används i statistiska modeller.
- Ålder och tidigare kreditvanor över en längre period.
Det innebär att en enskild egenkontroll i UC-kollen aldrig i sig kan sänka kreditvärdigheten. Det som påverkar är snarare den underliggande ekonomiska historiken, som betalningsanmärkningar, skulder hos Kronofogden eller ett mönster av många kreditansökningar under kort tid.
Varför det kan vara bra att göra en egen kontroll
Att regelbundet se över sin egen kreditinformation kan ge flera fördelar utan att det medför någon risk. Det gör det möjligt att upptäcka felaktiga uppgifter, till exempel en betalningsanmärkning som borde ha tagits bort eller en skuld som redan är reglerad. Fel i kreditupplysningar förekommer, och det är den enskilde själv som har störst intresse av att de rättas till i tid, innan de påverkar en kommande låneansökan.
En egen kontroll ger också en möjlighet att se hur den egna ekonomiska profilen ser ut innan man exempelvis ansöker om bolån, billån eller ett större konsumtionslån. Genom att känna till sin riskklass i förväg går det att bedöma sannolikheten för att bli beviljad kredit, och i förlängningen undvika att göra flera kreditansökningar hos olika långivare inom kort tid, vilket annars riskerar att synas som ett mönster.
Att tänka på vid flera kreditansökningar
Även om varje enskild extern upplysning inte automatiskt sänker kreditvärdigheten dramatiskt, kan en samlad bild av många ansökningar under en kort period tolkas negativt av vissa långivare. Det gäller särskilt om ansökningarna avser konsumtionskrediter snarare än exempelvis jämförelser av bolåneräntor, där flera upplysningar inom en kort tid ofta hanteras mer förlåtande eftersom det tolkas som prisjämförelse snarare än akut behov av kapital.
Ett sätt att minska risken för att flera upplysningar ska påverka bedömningen negativt är att i förväg använda UC-kollen för att bilda sig en uppfattning om sin egen situation, och därefter göra en mer riktad ansökan hos en eller ett fåtal långivare i stället för att skicka in ansökningar brett.
Vanliga frågor
Sänker det kreditvärdigheten att kolla sin egen UC-status?
Nej. En egen kontroll via UC-kollen räknas inte som en extern kreditupplysning och påverkar inte score eller riskklass. Det är först när ett företag gör en upplysning i samband med en kreditansökan som det kan ha betydelse.
Syns det för banker att jag har kollat min egen kreditinformation?
Nej. Egna kontroller loggas inte som ansökningar om kredit och visas inte för andra långivare som en signal om att man sökt kredit.
Hur ofta bör man kontrollera sin kreditinformation?
Det finns ingen fast regel, men en kontroll inför större ekonomiska beslut, som ett bolån eller billån, kan vara till nytta. Vissa väljer att göra en översyn en till två gånger per år för att fånga upp eventuella felaktigheter.
Vad kan jag göra om uppgifterna i UC-kollen är felaktiga?
Felaktiga uppgifter, till exempel en betalningsanmärkning som borde vara borttagen, kan begäras rättade genom att kontakta UC eller den aktör som ligger bakom den aktuella registreringen, som en bank eller Kronofogden.
Påverkas kreditvärdigheten mer av att söka flera lån samtidigt?
Ja, i viss utsträckning. Flera kreditupplysningar inom kort tid kan tolkas som ett tecken på ökat lånebehov och ökad risk, särskilt vid ansökningar om konsumtionskrediter, medan jämförelser av bolån ofta bedöms mer neutralt.
